Även den längsta resan börjar med ett steg.

I vårt fall med en barnledighet. Varför inte resa bort med barnen till ett skönt klimat i stället för att trampa runt i snömodd? Olle 5 år går sista terminen på dagis och lillebror ska skolas in till hösten, så det är nu eller aldrig som gäller. (De stora barnen Gabriel och Fanny går på gymnasiet resp. pluggar juridik så de kan inte föja med den här gången.) Missa inte den nya realityserien alltså, i en dator nära dig...

måndag 29 mars 2010

Regntiden är här

Prick kl 16 varje dag börjar det regna. Och då snackar vi ösregn. Väldigt uppfriskande och skönt med lite omväxling. Idag spelade hela familjen fopoll på stranden i regnet (vi var de enda kan avslöjas). Nu ligger Lille Far och Meckmeck och sover, Olle ser på Pippi Långstrump på de sju haven och Lilla Mor smygsurftar lite.

lördag 27 mars 2010

Bella Vista, Langkawi/Indonesien

Vi bodde en natt på Hotel Bella Vista och kände att vi hade hittat vad vi sökt efter: en modell till vinterhuset på Hatten!
Bella Hatta ska ha heltäckningsmattor i alla rum och utgång direkt på beachen. Gul stuck och blå torn ska fylla himlen och palatset ska vara Kungshatts nya riktmärke, som en pendang till Drottningholm liksom.






Självklart ska vi ha en pool i nivå med Mälaren. Personalen fäller upp parasollerna och bär fram drinkar och tilltugg.







Lilla Mor är personalchefen som övervakar att poolkillarna och trädgårdsmästarna sköter sig samt att inga obehöriga badar i poolen.






Lille Far är kolonisatören/husbonden som lär sönerna att simma men även godtyckligt avskedar thai-massörerna som inte håller måttet.

Koh Lipe

Hemma igen i Krabi efter en vecka på Koh Lipe och två (!!) visaruns till Malaysia - vi klantade oss men allt är förlåtet och vi får stanna i Thailand tills vi åker till Peking den 6 april.
Koh Lipe i sydligaste Thailand var backpacker-land för bara några år sedan men utvecklas nu i rasande fart. Man kan dock fortfarande deala till sig kanonbilligt boende och äta gott för nästan ingenting. Palmer och stränder finns det gott om. Överlag kostar allt dock mer än på fastlandet men man tröstar sig lätt med snorkling direkt från stranden.

Och som vi snorklat! Vi har gjort två utflykter med longtailbåt och med kristallklart vatten i Rolftemperatur (minst 25 grader varmt), lunch på egen beach och Nemofiskar i varenda anemon har vi inte haft något att klaga på. Möjligtvis på den ondskefulla sjöborren som satte sina
taggar i Lilla Mors högerfot (hon medger att hon snorklade på lite för grunt vatten men tycker ändå att sjöborren visade en tråkig attityd).
Taggarna går inte att ta bort förresten utan de försvinner av sig själva. Det tar tre till fem dagar och så här tre dagar efteråt ömmar det fortfarande lite i foten. Inte farligare dock än att Lilla Mor själv kan gå till Kent the Tailor och hämta ut den senaste klänningen.






söndag 14 mars 2010

Next stop: Malaysia

Ullis är avlämnad på flygplatsen och morgon bitti tar vi båten till Langkawi i Malaysia för en så kallad visa-run. Vi måste lämna landet för att förlänga visumet, det handlar alltså inte om att smita från notan. Planen är att åka tillbaka till Krabi med båt via Koh Lipe och Koh Kradan för att avsluta på Koh Lanta, en rundtur på cirka två veckor.
Hur länge vi bor på varje ställe beror på dagsformen och om snorkelvattnen verkligen är så fina som utlovats. Vi kanske hamnar på några helt andra öar. Vad som emellertid är bestämt är att vi åker nattåg från Krabi till Bangkok den 3:e april. Men vi lär höra av oss innan dess. Tjing!

fredag 12 mars 2010

Koh Jum

Koh Jum var en synnerligen trevlig upplevelse. Ön ligger halvvägs mellan Krabi och Koh Lanta och är fortfarande relativt orörd av turism.
Vi bodde tre nätter på Oonlee Bungalows, en skapelse av thailändaren Oon och hans franska fru Valéry. Stilen är en smakfull blandning av thailändskt och franskt; ganska exklusivt men på ett avslappnat vis. Oon och Lee hälsar alla som anländer välkomna och kommer sedan ihåg förnamnet. Pratar bra engelska gör de dessutom vilket man inte är bortskämd med här. Man känner sig hemma direkt men framför allt som att man kommit till världens ände, långt från stress och nyheter.

Resan till Koh Jum är typisk thailändsk = smått kaotisk men det funkar. Man tar färjan mellan Krabi och Koh Lanta och i höjd med Koh Jum dyker det från ingenstans plötsligt upp en handfull longtailbåtar som äntrar färjan mitt på havet.
Piratvibbar infinner sig. Sedan slängs väskor, barnvagnar och passagerare mellan båtarna beroende på vem som ska vad och vips är du på väg till Koh Jum.

Baren med hängmattor, gunga och hela kittet ligger nere vid vattnet - solnedgångsläge - och sedan följer 76 solstekta trappsteg upp till restaurangen där man gärna dröjer sig kvar och spelar spel, dricker drinks, tittar på teve eller lyssnar på cool musik. Vår bungalow låg i höjd med restaurangen, rätt svettigt med trapporna upp men man vande sig.
Grejen med Koh Jum är att det inte är så många andra där. Endast 10 minuters promenad från hotellet hittade vi en egen strand där vi häckade i skuggan av ett väldigt träd och inte längtade hem till Sverige alls, faktiskt.På Ullis önskelista den här veckan stod snorkling så vi hyrde en longtailbåt tillsammans med ett franskt par och snorklade oss lyckliga runt Koh Phi Phi och Koh Pai. Besökte även Maya Beach samt Monkey Beach som bjöd på andra apor än vi själva.

Olle har blivit Snorkelkung förresten, och simmar obehindrat runt med puffar och fenor. Vi såg massor av fiskar, bland annat glassfiskar (parrot fish) och bajsfiskar (obestämbart bruna, möjligtvis av sorten muräna).


måndag 8 mars 2010

Barnflickan på plats!

Igår kom Ullis hit för en veckas besök i Krabi med omgivningar. Hon sköter sig bra och har överlevt välkomstprogrammet som bestod av fem stora Chang, lokal mat från nattmarknaden, en karaokeshow med blandade förmågor samt efterfest med Mekongwhisky.
Idag har vi åkt på en tur i Krabis imponerande mangroveträsk och (som vanligt) ätit massor med god mat. Nu laddar vi för ett besök hos skräddaren. Imorgon drar vi till Koh Yum för några dagar och hoppas på en rejäl hydda vid stranden.



Maximal uppmärksamhet

Thailändarna är galna i babysar. Vi kan inte ta ett steg på gatan med Meksssiii i barnvagnen utan att folk hejar, vinkar, skrattar och gullar med honom. Men snorkelturen igår tog nog priset. Den lille höll hov och blev glatt fotograferad av ett gäng fnittrande asiater som inte kunde få nog.

lördag 6 mars 2010

En nära-djungelnupplevelse

Nu är vi tillbaka från ett två dagar långt besök i nationalparken Khao Sok, en skärva av den regnskog som en gång täckte södra Thailand ned till Singapore. Thailändarna säger att det är världens äldsta regnskog vilket kanske stämmer. Khao Sok ligger cirka två timmars bilfärd nordost om Krabi och det är fascinerande att det fortfarande finns vilda tigrar och elefanter inte så långt härifrån.

Elefanter är det relativt gott om och de vågar sig ner till människobyn då och då. Det gillas inte av byborna då elefanterna trampar ned allt i sin väg och äter upp odlingarna. Senaste besöket var för två veckor sedan och då jagades de bort med smällare och rök.

Ingen vet med säkerhet hur många tigrar som finns kvar, få har sett dem. Vår guide tillhör de utvalda, han såg en för nio månader sedan bara två dagars vandring från byn. Han påstår att det förde otur med sig och att han blev sjuk en vecka efteråt. Inget hjälpte förutom att klippa håret, något han inte gjort på 19 år. Och nu är han frisk, så vem vet...

Det närmaste vi kom "the big five" var två dagar gammal elefantspillning. Dock såg vi en livs levande skorpion, en tarantella, ett gäng apor, en handfull sweet cats (vilda tiger-katter typ), några kameleonter, spindlar, fjärilar, skalbaggar och grodor. Geckoödlorna bodde på vårt hotell.

Världens näst vackraste strand

I onsdags gjorde vi en utflykt till Phra Nang som utsetts till världens näst mest vackra strand av Sunday Times.
Vattnet är skimrande turkosgrönt och så varmt att till och med Rolf skulle skratta, sanden sammetsmjukt vit och stranden ramas in av ockrafärgade klippor som reser sig lodrakt upp ur havet med yviga gröna kalufser. Den kan endast nås med båt och guideboken lockar med stränder utan buller, avgaser och närhet till bilar. Och visst stämmer allt detta. Det här är den ultimata stranden.



Om det inte varit så mycket folk, vill säga - fler än vi hade lockats till detta paradis. Fullsatta longtailbåtar som låter som Cessnaplan inför landning fyllde ständigt på med fler badgäster samtidigt som vi hade lite dålig timing med tidvattnet.
Lärdom: många människor på en smal strand innebär att trängselfaktorn ökar.

Men hur man än vrider och vänder på saken är det ju ganska trevligt att vara förädraledig även på en packad paradisstrand...

tisdag 2 mars 2010

Från Thailand till Danmark

Efter att ha vinkats av av personalen på Koh Lanta Summer House och en svettig resa i en fullpackad minibuss kom vi igår till Krabi och Café Europa där vi mottogs väl av danskarna Henrik och Finn. Sällan har en öl varit godare än den vi drack till lunch, med äkta smörrebröd till. Gevaliakaffet efteråt med hemgjord valhrona kladdchokladkaka var prickarna över ø och vi hörde oss själva utbrista: ååååh dom har svenskt kaffe här!! Inget ont om Thailand eller det thailändska köket, men gott kaffe gör dom INTE.

Planen är att ha Krabi som bas i en vecka och besöka Railey Beach, Ao Nang och andra stränder. Kanske bo över någon natt men framförallt reka inför Ullis ankomst på söndag. På hennes önskelista står att sy upp några skjortblusar och enbart för hennes skull låter Lilla Mor nu sy upp en kostym åt sig för att se om skräddaren är tillräckligt bra. Här i Danmark har de gratis internet förresten så vi lär häcka här en del mellan utflykterna.