Koh Jum

Koh Jum var en synnerligen trevlig upplevelse. Ön ligger halvvägs mellan Krabi och Koh Lanta och är fortfarande relativt orörd av turism.
Vi bodde tre nätter på Oonlee Bungalows, en skapelse av thailändaren Oon och hans franska fru Valéry. Stilen är en smakfull blandning av thailändskt och franskt; ganska exklusivt men på ett avslappnat vis. Oon och Lee hälsar alla som anländer välkomna och kommer sedan ihåg förnamnet. Pratar bra engelska gör de dessutom vilket man inte är bortskämd med här. Man känner sig hemma direkt men framför allt som att man kommit till världens ände, långt från stress och nyheter.

Resan till Koh Jum är typisk thailändsk = smått kaotisk men det funkar. Man tar färjan mellan Krabi och Koh Lanta och i höjd med Koh Jum dyker det från ingenstans plötsligt upp en handfull longtailbåtar som äntrar färjan mitt på havet.
Piratvibbar infinner sig. Sedan slängs väskor, barnvagnar och passagerare mellan båtarna beroende på vem som ska vad och vips är du på väg till Koh Jum.

Baren med hängmattor, gunga och hela kittet ligger nere vid vattnet - solnedgångsläge - och sedan följer 76 solstekta trappsteg upp till restaurangen där man gärna dröjer sig kvar och spelar spel, dricker drinks, tittar på teve eller lyssnar på cool musik. Vår bungalow låg i höjd med restaurangen, rätt svettigt med trapporna upp men man vande sig.
Grejen med Koh Jum är att det inte är så många andra där. Endast 10 minuters promenad från hotellet hittade vi en egen strand där vi häckade i skuggan av ett väldigt träd och inte längtade hem till Sverige alls, faktiskt.På Ullis önskelista den här veckan stod snorkling så vi hyrde en longtailbåt tillsammans med ett franskt par och snorklade oss lyckliga runt Koh Phi Phi och Koh Pai. Besökte även Maya Beach samt Monkey Beach som bjöd på andra apor än vi själva.

Olle har blivit Snorkelkung förresten, och simmar obehindrat runt med puffar och fenor. Vi såg massor av fiskar, bland annat glassfiskar (parrot fish) och bajsfiskar (obestämbart bruna, möjligtvis av sorten muräna).