Även den längsta resan börjar med ett steg.

I vårt fall med en barnledighet. Varför inte resa bort med barnen till ett skönt klimat i stället för att trampa runt i snömodd? Olle 5 år går sista terminen på dagis och lillebror ska skolas in till hösten, så det är nu eller aldrig som gäller. (De stora barnen Gabriel och Fanny går på gymnasiet resp. pluggar juridik så de kan inte föja med den här gången.) Missa inte den nya realityserien alltså, i en dator nära dig...

söndag 4 april 2010

Från Krabi till Bangkok

Då har vi åkt nattåg i Thailand också, från Surat Thani till Bangkok. Efter en timmes försening och fem timmars väntan på en bullrig och sotig perrong kom äntligen tåget kl 00.45. Man sov ganska bra, rent och fint var det och ACn funkade alldeles utmärkt. Från kl 08 kunde man köpa jordnötter, nudlar, vindruvor, godis och chips av de ambulerande matförsäljarna. Vi knep varsin American Breakfast.

torsdag 1 april 2010

Snorkel(k)ungen

Olle har blivit världsbäst på att snorkla och har sett muränor, Nemos, blåsfiskar och en massa andra firrar. Vår danske vän Søren plåtade oss på Koh Lipe.

Happy Balloon

Sista kvällen på Koh Lanta var både ljummen och vindstilla - perfekt för en Happy Balloon (nej Pelle, det är INTE den ondskefulla sjöborren utan taggar...). Den steg till himlen i en perfekt båge över stranden och seglade upp mot stjärnorna där vi såsmåningom förlorade den ur sikte.

måndag 29 mars 2010

Regntiden är här

Prick kl 16 varje dag börjar det regna. Och då snackar vi ösregn. Väldigt uppfriskande och skönt med lite omväxling. Idag spelade hela familjen fopoll på stranden i regnet (vi var de enda kan avslöjas). Nu ligger Lille Far och Meckmeck och sover, Olle ser på Pippi Långstrump på de sju haven och Lilla Mor smygsurftar lite.

lördag 27 mars 2010

Bella Vista, Langkawi/Indonesien

Vi bodde en natt på Hotel Bella Vista och kände att vi hade hittat vad vi sökt efter: en modell till vinterhuset på Hatten!
Bella Hatta ska ha heltäckningsmattor i alla rum och utgång direkt på beachen. Gul stuck och blå torn ska fylla himlen och palatset ska vara Kungshatts nya riktmärke, som en pendang till Drottningholm liksom.






Självklart ska vi ha en pool i nivå med Mälaren. Personalen fäller upp parasollerna och bär fram drinkar och tilltugg.







Lilla Mor är personalchefen som övervakar att poolkillarna och trädgårdsmästarna sköter sig samt att inga obehöriga badar i poolen.






Lille Far är kolonisatören/husbonden som lär sönerna att simma men även godtyckligt avskedar thai-massörerna som inte håller måttet.

Koh Lipe

Hemma igen i Krabi efter en vecka på Koh Lipe och två (!!) visaruns till Malaysia - vi klantade oss men allt är förlåtet och vi får stanna i Thailand tills vi åker till Peking den 6 april.
Koh Lipe i sydligaste Thailand var backpacker-land för bara några år sedan men utvecklas nu i rasande fart. Man kan dock fortfarande deala till sig kanonbilligt boende och äta gott för nästan ingenting. Palmer och stränder finns det gott om. Överlag kostar allt dock mer än på fastlandet men man tröstar sig lätt med snorkling direkt från stranden.

Och som vi snorklat! Vi har gjort två utflykter med longtailbåt och med kristallklart vatten i Rolftemperatur (minst 25 grader varmt), lunch på egen beach och Nemofiskar i varenda anemon har vi inte haft något att klaga på. Möjligtvis på den ondskefulla sjöborren som satte sina
taggar i Lilla Mors högerfot (hon medger att hon snorklade på lite för grunt vatten men tycker ändå att sjöborren visade en tråkig attityd).
Taggarna går inte att ta bort förresten utan de försvinner av sig själva. Det tar tre till fem dagar och så här tre dagar efteråt ömmar det fortfarande lite i foten. Inte farligare dock än att Lilla Mor själv kan gå till Kent the Tailor och hämta ut den senaste klänningen.






söndag 14 mars 2010

Next stop: Malaysia

Ullis är avlämnad på flygplatsen och morgon bitti tar vi båten till Langkawi i Malaysia för en så kallad visa-run. Vi måste lämna landet för att förlänga visumet, det handlar alltså inte om att smita från notan. Planen är att åka tillbaka till Krabi med båt via Koh Lipe och Koh Kradan för att avsluta på Koh Lanta, en rundtur på cirka två veckor.
Hur länge vi bor på varje ställe beror på dagsformen och om snorkelvattnen verkligen är så fina som utlovats. Vi kanske hamnar på några helt andra öar. Vad som emellertid är bestämt är att vi åker nattåg från Krabi till Bangkok den 3:e april. Men vi lär höra av oss innan dess. Tjing!

fredag 12 mars 2010

Koh Jum

Koh Jum var en synnerligen trevlig upplevelse. Ön ligger halvvägs mellan Krabi och Koh Lanta och är fortfarande relativt orörd av turism.
Vi bodde tre nätter på Oonlee Bungalows, en skapelse av thailändaren Oon och hans franska fru Valéry. Stilen är en smakfull blandning av thailändskt och franskt; ganska exklusivt men på ett avslappnat vis. Oon och Lee hälsar alla som anländer välkomna och kommer sedan ihåg förnamnet. Pratar bra engelska gör de dessutom vilket man inte är bortskämd med här. Man känner sig hemma direkt men framför allt som att man kommit till världens ände, långt från stress och nyheter.

Resan till Koh Jum är typisk thailändsk = smått kaotisk men det funkar. Man tar färjan mellan Krabi och Koh Lanta och i höjd med Koh Jum dyker det från ingenstans plötsligt upp en handfull longtailbåtar som äntrar färjan mitt på havet.
Piratvibbar infinner sig. Sedan slängs väskor, barnvagnar och passagerare mellan båtarna beroende på vem som ska vad och vips är du på väg till Koh Jum.

Baren med hängmattor, gunga och hela kittet ligger nere vid vattnet - solnedgångsläge - och sedan följer 76 solstekta trappsteg upp till restaurangen där man gärna dröjer sig kvar och spelar spel, dricker drinks, tittar på teve eller lyssnar på cool musik. Vår bungalow låg i höjd med restaurangen, rätt svettigt med trapporna upp men man vande sig.
Grejen med Koh Jum är att det inte är så många andra där. Endast 10 minuters promenad från hotellet hittade vi en egen strand där vi häckade i skuggan av ett väldigt träd och inte längtade hem till Sverige alls, faktiskt.På Ullis önskelista den här veckan stod snorkling så vi hyrde en longtailbåt tillsammans med ett franskt par och snorklade oss lyckliga runt Koh Phi Phi och Koh Pai. Besökte även Maya Beach samt Monkey Beach som bjöd på andra apor än vi själva.

Olle har blivit Snorkelkung förresten, och simmar obehindrat runt med puffar och fenor. Vi såg massor av fiskar, bland annat glassfiskar (parrot fish) och bajsfiskar (obestämbart bruna, möjligtvis av sorten muräna).


måndag 8 mars 2010

Barnflickan på plats!

Igår kom Ullis hit för en veckas besök i Krabi med omgivningar. Hon sköter sig bra och har överlevt välkomstprogrammet som bestod av fem stora Chang, lokal mat från nattmarknaden, en karaokeshow med blandade förmågor samt efterfest med Mekongwhisky.
Idag har vi åkt på en tur i Krabis imponerande mangroveträsk och (som vanligt) ätit massor med god mat. Nu laddar vi för ett besök hos skräddaren. Imorgon drar vi till Koh Yum för några dagar och hoppas på en rejäl hydda vid stranden.



Maximal uppmärksamhet

Thailändarna är galna i babysar. Vi kan inte ta ett steg på gatan med Meksssiii i barnvagnen utan att folk hejar, vinkar, skrattar och gullar med honom. Men snorkelturen igår tog nog priset. Den lille höll hov och blev glatt fotograferad av ett gäng fnittrande asiater som inte kunde få nog.

lördag 6 mars 2010

En nära-djungelnupplevelse

Nu är vi tillbaka från ett två dagar långt besök i nationalparken Khao Sok, en skärva av den regnskog som en gång täckte södra Thailand ned till Singapore. Thailändarna säger att det är världens äldsta regnskog vilket kanske stämmer. Khao Sok ligger cirka två timmars bilfärd nordost om Krabi och det är fascinerande att det fortfarande finns vilda tigrar och elefanter inte så långt härifrån.

Elefanter är det relativt gott om och de vågar sig ner till människobyn då och då. Det gillas inte av byborna då elefanterna trampar ned allt i sin väg och äter upp odlingarna. Senaste besöket var för två veckor sedan och då jagades de bort med smällare och rök.

Ingen vet med säkerhet hur många tigrar som finns kvar, få har sett dem. Vår guide tillhör de utvalda, han såg en för nio månader sedan bara två dagars vandring från byn. Han påstår att det förde otur med sig och att han blev sjuk en vecka efteråt. Inget hjälpte förutom att klippa håret, något han inte gjort på 19 år. Och nu är han frisk, så vem vet...

Det närmaste vi kom "the big five" var två dagar gammal elefantspillning. Dock såg vi en livs levande skorpion, en tarantella, ett gäng apor, en handfull sweet cats (vilda tiger-katter typ), några kameleonter, spindlar, fjärilar, skalbaggar och grodor. Geckoödlorna bodde på vårt hotell.

Världens näst vackraste strand

I onsdags gjorde vi en utflykt till Phra Nang som utsetts till världens näst mest vackra strand av Sunday Times.
Vattnet är skimrande turkosgrönt och så varmt att till och med Rolf skulle skratta, sanden sammetsmjukt vit och stranden ramas in av ockrafärgade klippor som reser sig lodrakt upp ur havet med yviga gröna kalufser. Den kan endast nås med båt och guideboken lockar med stränder utan buller, avgaser och närhet till bilar. Och visst stämmer allt detta. Det här är den ultimata stranden.



Om det inte varit så mycket folk, vill säga - fler än vi hade lockats till detta paradis. Fullsatta longtailbåtar som låter som Cessnaplan inför landning fyllde ständigt på med fler badgäster samtidigt som vi hade lite dålig timing med tidvattnet.
Lärdom: många människor på en smal strand innebär att trängselfaktorn ökar.

Men hur man än vrider och vänder på saken är det ju ganska trevligt att vara förädraledig även på en packad paradisstrand...

tisdag 2 mars 2010

Från Thailand till Danmark

Efter att ha vinkats av av personalen på Koh Lanta Summer House och en svettig resa i en fullpackad minibuss kom vi igår till Krabi och Café Europa där vi mottogs väl av danskarna Henrik och Finn. Sällan har en öl varit godare än den vi drack till lunch, med äkta smörrebröd till. Gevaliakaffet efteråt med hemgjord valhrona kladdchokladkaka var prickarna över ø och vi hörde oss själva utbrista: ååååh dom har svenskt kaffe här!! Inget ont om Thailand eller det thailändska köket, men gott kaffe gör dom INTE.

Planen är att ha Krabi som bas i en vecka och besöka Railey Beach, Ao Nang och andra stränder. Kanske bo över någon natt men framförallt reka inför Ullis ankomst på söndag. På hennes önskelista står att sy upp några skjortblusar och enbart för hennes skull låter Lilla Mor nu sy upp en kostym åt sig för att se om skräddaren är tillräckligt bra. Här i Danmark har de gratis internet förresten så vi lär häcka här en del mellan utflykterna.


lördag 27 februari 2010

Meanwhile, back at the farm...

Skypade med Fanny och Gabriel idag. Det har äntligen börjat töa i Stockholm tydligen. Medan vi pratade med dem blev Meck bortförd av massageflickorna...

fredag 26 februari 2010

Snart dags

Nedräkningen har börjat för att lämna trygga Kho Lanta och Summer House. På måndag eller tisdag far vi till Krabi där vi tar in hos Henning och Finn på Café Europa och sedan får vi se vart vi tar vägen. Till en barnvänlig strand blir det förhoppningsvis, med kompisar till Olle. Just nu är här massor av killar i hans ålder och det känns tråkigt att åka, inte bara av den anledningen förresten. Vi känner alla i personalen och här känns verkligen som hemma. Meksiiii får gärna stanna, har de meddelat. Många thailändare kommer att gråta när han lämnar resorten.
Vi har hunnit med att besöka Mu Kho Lanta National Park, längst ned i söder, en utflykt vi främst förknippar med chipssugna apor. De var riktigt aggressiva och snabba, vi hade inte en chans när de kom sättande mot våra plastpåsar med matsäck. I parken gick vi en 2 km lång vandringsled genom regnskogen, över stock och sten och halvruttna broar. Olle och kompisen Emanuel ledde vårt sökande efter apskatten och höll ångan uppe under promenaden som var ganska krävande i hettan. Belöningen var ett dopp på i det poolgröna havet med kritvit sandstrand. Man måste springa över sanden ned till vattnet för att inte bränna fötterna.

Relax Bay är en annan favorit. Lite mer Thailand, lite mer cool musik, lite svängigare strand, lite färre barnfamiljer, mycket bättre mangojuice. Meksiii blir helt galen och kan svepa två glas om han får. Imorgon söndag ska Jan på matlagningskurs, Lilla Mor är en lazy partner som dyker upp när maten är klar. Ja, och sedan är det måndag och dags att åka vidare. Eller tisdag kanske..

måndag 22 februari 2010

Ett hårt liv



Det gäller att ligga i när man är i Thailand.
Man måste ju se till att speedbåtarna får kunder så de kan fortsätta åka ut till öarna med kristallklart vatten, man måste äta på de olika restaurangerna så de slipper kasta bort den goda maten, det är viktigt att handla billiga kläder på marknaden för att hålla igång konsumtionen och inte minst är det av vital betydelse att stödja transportsektorn genom att åka tuktuk.

Allt detta gör vi givetvis. Vi badar, äter, slappar, klär oss i den lokala klädedräkten, vi besöker nationalparker, åker tuktuk och promenerar lojt på stranden i solnedgången. Vi testar lokala ölsorter och provbadar på olika stränder för en jämförande studie. Vi tar till och med lektioner i thailändsk matlagning för att ytterligare kunna sprida kulturen när vi är hemma igen i Sverige. Allt detta gör vi. Oj, det är snart dags för lunch. Nu blev det körigt.



















lördag 20 februari 2010

torsdag 18 februari 2010

En vecka till i Koh Lanta

I morgon har vi varit på Koh Lanta i tre veckor redan och det är inte klokt vad tiden går fort, trots att den går så sakta. Vi stannar en vecka till på Summer House, därefter fortsätter vi till Krabi dit Ullis kommer den 7/3 och stannar en vecka.

Vi har acklimatiserat oss och tar dagen som den kommer. Jan får thaimassage varje dag och ses smyga runt i thailändska fiskarbyxor.
Även Olle har fiskarbrallor och är kompis med alla på resorten samt några till. Han är berömd för sin kapsylsamling och har nu så många att vi snart måste införa sanktioner. Häromdagen kom personalen från grannkrogen och gav honom en kasse full som de hade sparat åt honom.

Lilla Mor har utvecklat ett sarongberoende och byter färg på tånaglarna oftare än snöovädren drar in över Sverige. Dagens färg är signalcerise, även Max har fått tånaglarna målade i samma färg, men det var ett busstreck från massagegänget snarare än en önskan från de blida föräldrarna :-).

Max slutligen är den mest asiatiske av oss alla och är personalens gullegris. Han plockas ur barnstolen och barnvagnen och bärs runt med ett ständigt leende på läpparna. Max är härligt veckig och personalen ropar MEEEKSSIIIIII (med gäll röst) eat evely tajm, eat evely däääääj!